Jag har alltid varit svag för gamla textilier...
handvävda av linet man odlade på gården,
omsorgsfullt namnade med de finaste monogram,
även om de skulle användas
till att torka disken med...
Vilken historia...
här är en som mamma namnade innan hon hade gift sig och bytt namn.
Och jag har faktiskt också namnat några för lääänge sedan...
Jag kan inte låta bli att köpa när jag hittar så här fina.
Älskar de röda monogrammen på det enkla och grova linnet♥
Ja, tänk vad dom sydde och fixade. Själv har jag spets sparad som min mormors mor har gjort. Gammal och gul har den blivit men jag har inte hjärta att slänga den.
SvaraRaderaKram Linda
Så himla fint! Min farmor och farfar har samma initialer som min sambo och jag så det är extra roligt att ha fått deras lakan och handdukar!
SvaraRaderaÅååh vad jättefint!!! Det är verkligen något visst med gamla textilier med monogram, sååååååå vackert!!!
SvaraRaderaKraaaaaaaam aka
Jag håller med dig ! Så vackra de är, jag har några också och de är jag lycklig för :)
SvaraRaderaKram
Anci
Jag vårdar mina ömt, det är en riktig lycka med så vackert linne!
SvaraRaderakram
Jag har några efter min Farmor som bara får ligga och vara fina
SvaraRaderakram Rosa
Ja, vilket fantastiskt hantverk och ändå bara något så enkelt som en diskhandduk :) Jag samlar också på mig i alla möjliga färger, men röda är en favorit.
SvaraRaderaHa en mysig onsdag!
Kram
Ulrika
Visst är det något alldeles speciellt med gamla textilier med vackra monogram. Underbart fint och vilket fantastiskt hantverk!
SvaraRaderaTrevlig kväll!
Kram Marie
Superfint med monogram, jag har kvar en del från min gammelmormor. Dukarna kommer fram till jul.
SvaraRaderaHa en fin kväll, kram